Julen i mina tankar

När jag sitter här hemma och pysslar med mina julkort, läser julbloggar och annat julrelaterat på sociala medier så händer det att jag glömmer bort mig och nästan tror att julen snart är här. Ganska mysigt att drömma sig bort lite ibland fast hösten tenderar att kännas lång när jag börjar längta så här tidigt. Men ni vet känslan när huset enbart lyses upp av juleljusen, allt är klart, stämningsfull julmusik hörs svagt från något rum, julens dofter har spridit sig till varenda vrå i huset och förväntan och glädje är så påtaglig att man nästan kan ta på den. Tänk om man kunde spara de stunderna och plocka fram dem under vardagens stressiga dagar och inte bara minnet och längtan efter dem. Fast då skulle ju julen inte vara så speciellt som den faktiskt är om vi kunde uppleva äkta julglädje precis när som helst så vi får nöja oss med att uppleva denna fantastiska högtid en gång om året.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vår julgran för något år sedan. Rött är verkligen julens färg för mig, vissa år har jag haft mest vitt och silver men rött är verkligen en varm och hemtrevligt färg under julen.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Annonser

Inre julkris

Jag har haft många funderingar på det här med att fortsätta julblogga och de tankarna kommer starkare för varje år. Julen för mig är familj och mys men så mycket av julen numera är kommersiellt. Jag har inte riktigt kunnat få ner mina tankar på ett bra sätt men känner så igen mig i Annas inlägg ”Ett stort problem”. Jag fick väl med lite av tankarna som snurrar i mitt huvud när jag skrev en kommentar till hennes inlägg så  jag väljer att citera mig själv här:

Jag tänker som dig men har inte fått ihop något välformulerat inlägg. Jag älskar julen och har julbloggat/haft julhemsida sedan 1999 men känner mig mer och mer tudelad för varje år. Även om jag fokuserar på personliga inlägg som pyssel och familjemys i min blogg så är det kommersiella inlägg som lockar läsare och jag tvivlar ibland på om jag ska fortsätta blogga men vi är ju några julbloggare som inte fokuserar på det kommersiella och precis som jag älskar era uppdateringar hoppas jag att även min blogg uppskattas utan en massa julnyheter och visst är det svårt ibland att vara konsekvent. Jag tycker ju att det är mysigt att gå på julavdelningarna även om jag inte handlar något, samtidigt känns det helt galet hur mycket onödigt som säljs. Jag lagar mycket vegetariskt till julbordet men det är de traditionella kötträtterna som efterfrågas. Vi undviker socker resten av året men när det gäller gottebordet faller jag för mina vanliga godisrecept och faller i sockerfällan som jag sedan får kämpa för att ta mig ur igen. Ofta följs julgodiset upp av choklad i julklapp. Mycket tankar snurrar i mitt huvud och jag har därför inte julbloggat så mycket i år även om längtan finns där. 

Men jag vet att jag skulle sakna många av er mina julvänner ifall ni slutade att julblogga och jag hoppas att det finns de som känner så för min julblogg även om det blir mycket upprepningar. Julen handlar ju om traditioner och jag skriver om min jul, inte tvärtom gör en jul som passar att dokumentera i bloggen. Att ta fram de gamla kära julsakerna år efter år betyder så mycket mer för mig än att följa jultrenderna och för mig skulle det inte kännas bra om bloggen byggde på att företag skulle tjäna pengar på den och folk lockas till en massa onödiga inköp. Detta gäller inte bara julbloggar. En del av mina gamla favoritbloggar är numera så fulla av adlinks att det personliga har försvunnit. Det märks så tydligt att de gör inlägg bara för att få till adlinks. Jag inser ju att det kanske är jag som är omodern och inte hänger med i tiden, men frågan är vilket är rätt i det långa loppet. Jordens resurser håller på att ta slut och då vill jag inte bidra till köphets i mina bloggar. Ett fåtal inlägg om produkter som ändå ligger mig lite varmt om hjärtat såsom att jag köpte en ny årgångsnalle när jag var i London, mitt favoritjulporslin och mina julmöss som ibland får en ny julkompis. Om jag köper något nytt vilket jag inte gör varje år, så vill jag att sakerna ändå ska bära på en historia. Att jag minns varför jag köpte dem och inte bara för att de av en impuls hamnade i min varukorg. Eftertanke.

Nu har jag kanske skrämt bort läsare med mina tankar men då får det vara så, jag har hellre tio trogna läsare än hundratals impulsklickare och jag hoppas att ni som återvänder till min julblogg år efter år (som sagt detta är min 19:e säsong) gör det för att ni gillar att läsa det jag skriver om och att jag uppfyller mitt mål med att dela med mig av och sprida julglädje. Observera att jag inte dömer någon annan och jag tycker att det är trevligt att julbloggar har olika inriktningar och kompletterar varandra, det är bara det att jag känner mig kluven själv just nu.

Som avslutning tänkte jag bjuda på några skogsfoton, hösten innebär ju mystider, planering och längtan inför julen så hösten brukar få en naturlig plats i min julblogg men mina vänner, jag har även sparat några vinterfoton från början av året som jag ska lägga upp under hösten.
05a
Detta är en plats i skogen hemma där jag bor, stenar, mossa, stubbar mm brukar väcka min fantasi om små skogsväsen, småtomtar mm som kanske har sina hem där 😉
05b
Hösten börjar göra sig påmind även här långt nere i södern (växtzon 1).

Ps. så klart att det finns småtroll och småtomtar i skogen 😉
2017-09-0612.24.00

Att ta tillvara på December

Att vi har fullt upp i December med musicerande barn som gör juluppträdanden över hela kommunen har jag ju berättar förut men jag försöker ändå att ta tillvara på December, denna underbara månad. Jag lägger inte tiden på att städa lister och annat utan på att njuta av julmånaden med sådant som gör mig glad. Jag lyssnar mycket på julmusik, jag tittar på julfilmer när det finns tid, jag älskar att julbaka men kanske mest av allt när tiden är knapp så njuter jag av nuet. Det kan vara så enkelt som att tända ett ljus, slå mig ner i soffan i vardagsrummet som bara är upplyst av ljuset och de elektriska juleljusen, njuta av känslan att julen snart är här. Ofta sätter jag på julmusik, ibland tar jag datorn i knä och läser julbloggar eller tittar på julmusik på Youtube eller någon julkalender. Om det någon kväll inte finns så mycket tid så är 5 minuters julmusik och ett tänt ljus så mysigt.

Låt mig få tända ett ljus
Låt mig få tända ett ljus,
tända det bara för dig.
Färga din värld röd och klar,
se hur du glittrar till svar.

Ute går natten till ro,
bygger en gnistrande bro,
fram till vårt festglada hus,
där jag vill tända ett ljus.

Ett ljus för bara dig och mig,
ett ljus för bara dig och mig.

Låt mig få tända ett ljus,
värma dig om du är kall,
nynna en sång som du kan,
se hur du ler lite grann.

Sjärnklara midvinter kväll,
bäddar sin snömjuka fäll,
intill vårt festglada hus,
där jag vill tända ett ljus.

Ett ljus för bara dig och mig,
ett ljus för bara dig och mig.

Svensk text Börje Carlsson. Melodin till sången är  Mozarts vaggsång

Första December, detta magiska datum

Jomen visst är det lite så att första December känns lite magiskt, sådär sagomagiskt. Barndomens magpirr när man steg upp och förtjust tittade på paketkalendern och känslan av att allt det härliga Decembermyset låg framför en och så känner jag än idag. Apropå paketkalender så har sådana diskuterats på nätet i olika forum i veckan. Jag tillhör de få som faktiskt hade en paketkalender redan på 70-talet även om vissa debattörer påstår att det inte fanns då. Blev jag bortskämd av denna kalender? Nej, inte av dyrbara presenter i alla fall men desto mer av kärlek. Kärlek från mamma och kärlek till julen. Ett par paket innehöll något dyrbarare som en liten julprydnad,  en fyrfärgspenna, ett luktsuddi. Inte så dyra saker va? Flertalet presenter innehöll ett bokmärke och dessa bokmärken älskade jag, de kändes lite mer värdefulla än alla andra just för att jag fått dem i paketkalendern. De sista åren kunde det vara en styck godisbit, en twistpåse räckte till både mig och min bror i hela Decembers små paket, då var vi tonåringar. De som kritiserar paketkalendrarna måste ha  en helt annan referensram än vad jag har och det förstår jag att man kan ha. Presenterna i mina barns kalendrar har inte heller varit av det dyrbara slaget. En legoförpackning tex som delats upp på många småpaket och ifall barn blir sura och arga om de ett år inte skulle få någon paketkalender som någon skrev så är det nog inte enbart kalendern som problemet bottnar sig i. Jag hade inte tänkt att göra paketkalendrar till mina barn i år men det blev ändå adventspaket till de två yngsta och vars två paket till de äldsta. Saker som de annars skulle fått i julklapp men som jag tyckte de behövde innan. När jag meddelade att det inte skulle bli några paketkalendrar var det absolut inga sura miner, de hade full förståelse för att min tid inte räckte till i år (men sedan ångrade jag mig men det berodde inte på barnen). De blev mer besvikna då jag sa att vi måste dra ner på julbaket eftersom jag knappt är ledig något innan julafton i år, men de tjurade ju inte utan de erbjöd sig att baka några sorter vardera som vi brukar ha till julafton. Inget jag bad dem om eller föreslog dem men det är så de är uppfostrade. Att visa tacksamhet, omtanke och att man hjälps åt. Något år har de gjort paketkalender till mig med små teckningar i. De vet att julen inte fixar sig själv. Och som ni hörde i TV inslaget där SVT valde att sätta min dotter i rubriken ”Man blir glad av att hjälpa” och detta var helt hennes egna ord. Trots att mina barn blivit så oerhört bortskämda med paketkalendrar trots att de är fyra i syskonskaran. Det ena behöver ju inte utesluta det andra. Miljöaspekten däremot, det tycker jag är en  helt annan sak och jag tycker inte att man ska ge onödiga saker bara för att göra en kalender men vem har sagt att det måste vara saker? Det kan vara lappar som berättar att man ska göra något mysigt tillsammans. Grilla korv utomhus, åka skridskor, baka pepparkakor osv. Nya pepparkaksformar har barnen fått i paketkalendern och likaså påsen med linser till pepparkakshuset. Saker som jag skulle köpt i alla fall.

Som avslutning och sammanfattning, min barndoms paketkalender har inte gjort mig bortskämd, tvärtom har den bidragit till att ge mig magiska jular och att se glädjen i det lilla.

I år har jag ju däremot skämt bort mig själv med en vuxenkalender för första gången nämligen en scrapkalender som innehåller pyttesmå dies bakom varje lucka. I första luckan fanns denna söta lilla julstrumpa som mäter knappt 2 cm, man använder den till att stansa i papper.
kal

Beslutsvånda eller pyntningen som kom av sig

Varför ska det vara så svårt att bestämma vilka julprydnader som ska få vara framme när platsen inte finns att ställa fram allt!? Man kan tycka att eftersom vi har 8 rum, 2 badrum och 1 kök att pynta i så borde det inte vara platsbrist men så är det. Vi har trots allt inte så många ytor att pynta på och barnens 4 rum pyntar de själva. Vissa saker har alltid känts självklara att de ska vara framme, de som jag fick som barn, de första jag köpte själv, handgjorda presenter mm men nu har jag även många fina saker som jag har fått av mina barn, jag köper ibland något nytt själv (men bara sådant som har det lilla extra), jag pyntar med saker från naturen och jag vill inte ha det för plottrigt och faktiskt har jag ändrat smak allteftersom när det gäller julpyntningen. De enda prydnadstomtarna är numera de från barndomen, övriga  har mina barn fått. Jag har jobbat 20 år på förskola och har fått många små söta tomtar av många små söta barn men jag pyntar ju med allt färre tomtar och fler ljuslyktor istället. Vissa av de saker som inte betyder så mycket för mig betyder istället något för mina barn och julen är ju trots allt mycket traditioner, de gamla älskade julsakerna plockas fram. Eller går även julen mot nya tider, sakerna byts ut och pyntningen blir mer stilren? Fast jag bryr mig inte om julmodet utan vill pynta så som jag tycker blir mysigt och det är just det som ändrats med åren. De julsaker som bär på en historia vill jag inte byta ut.

Mot plottrighet har jag mitt vanliga knep, jag samlar småsaker på brickor och fat. Där samsas saker jag fick i paketkalendern som barn med små presenter jag har fått genom året samt shabby chic julsaker, glaskulor mm som jag själv har köpt.

Istället för att pynta klart hamnade jag i soffan, lyssnade på julmusik och njöt av belysningen i fönsterna medan jag funderade och det var inte dumt alls, tvärtom!

Är det någon som känner igen sig i funderingarna? Hur pyntar ni, får ni plats med allt ni vill?
maileg

En perfekt dag

Nu har det blivit många julnyheter och julköp här i bloggen trots att jag lovade fler personliga inlägg. För mig, och nu pratar jag bara för mig själv, så kräver de personliga inläggen mer tid och eftertanke. Hafsar jag ihop det snabbt så blir det inte min innerliga kärlek till julen som jag förmedlar utan då blir det istället kvantitet istället för kvalité på inläggen dvs tvärtemot vad som är min målsättning. Någon som hänger med på vad jag menar?

I lördags spelade jag min jullista på Spotify på telefonen hela dagen. Den fick följa med mig när jag vek tvätt, stoppade i diskmaskinen osv. Äldsta dottern undrade vad som hände med höstlistan och om det inte var den jag skulle lyssna på nu i oktober… 😉 och som jag skrev i förförra inlägget så gör julmusik så mycket för stämningen. Vissa sånger mer än andra julkort1605
Detta julkortet gjorde jag i början av året, för mig är det ett bra sätt när julsuget sätter in att sjunka ner i scrapvrån och skapa julstämning även om solen lyser och träden är gröna (fast i år blev det nog mest kort gjorda i januari och februari).

Tänk om två månader är det lillejulafton och ungefär vid denna tiden kommer vi att starta vår uppesittarkväll, oj kom på nu att jag gör inlägget tidsinställt så när ni läser detta är det ju den 24:e och vid denna tiden har vi då besök av självaste  Jultomten om två månader!! Hur fantastiskt är inte det! Men det jag längtar till är ju förstås advent, jag kan inte skriva det för många gånger. Alla förberedelser, pynta, pyssla, längta och vänta är en stor del av julen. Skulle julen bara vara julafton skulle det inte alls vara samma sak. I år kommer jag bara att vara ledig en dag innan julafton, nej jag ska naturligtvis inte klaga, jag har ju haft en stor förmån de senaste två åren att ha så många dagar innan julen att förbereda och mysa på (och jag är ju ledig alla juldagarna). Jag har älskat varenda dag då jag vaknat på morgonen och vetat att jag kan ägna hela dagen åt julförberedelser. I år kräver det mer planering, hoppa över mer av det som är mindre viktigt och att göra det andra i god tid innan. En knäpp sak som jag brukar göra innan julafton är att tvätta massor för att vi ska ha allt upptvättat innan julen. På så vis slipper jag tänka på tvätt i mellandagarna men just detta moment är ju det första jag kommer att stryka från min ”att göra lista”. All tvätt ska ju även tas om hand när den har torkat… Till mitt försvar varför jag gör en sådan knäpp sak innan jul är att vi är en stor familj på sex personer så vi har ju alltid mycket tvätt och det är skönt att inte behöva tänka på det i mellandagarna utan då bara kunna njuta.

Men just nu känner jag mig väldigt tillfreds med julplaneringen, jag har påbörjat mitt julpyssel i form av julkort, tags och slagit in ett par julklappar. Julklappsinköpen är jag ovanligt sen med. Det var mycket lättare när barnen var små och man kunde handla en del på leksaksrean i slutet av sommaren och resten fixade men genom en tur till Ullared. Nu är barnen lite mer specifika med vad de önskar sig (10, 13, 17 och 19 år). Men något jag påminde mig själv om förra året var att faktiskt vänta in Black Friday rean, mycket av det jag köpt innan den dagen sänktes priserna på de två senaste åren. Men det börjar bli hög tid både för barnen och mig att skriva våra önskelistor, för maken och alla andra också förstås men det är nog barnen och jag som är mest som barn på julafton. Ok, kanske mest jag 🙂

Oj, kom på nu att jag i min planering förutsätter att vi firar julafton här hemma hos oss som vi har gjort sedan min mamma dog men naturligtvis så beror det ju på vilka planer vår närmaste släkt har men jag vet att både jag själv, min man och barnen helst är hemma på julafton och att vi åker iväg på julbesök hos andra någon annan dag. Detta är något som för mig är viktigt att förmedla till mina barn att julen inte bara är julafton. De man inte kan träffa på julafton kan man fira med en annan dag. Nu är ju vi en kärnfamilj och jag är uppvuxen i en kärnfamilj men det är ju ändå så att man kan inte träffa alla just på julafton då svägerskor och svågrar har sina familjer. Huvudsaken är att man hinner träffa alla man vill någon gång under december/nyår/trettonhelgen utan att stressa runt.

Jag är redo

Hej mina julvänner, nu är jag också redo att dra igång julbloggssäsongen på riktigt. På en natt förvandlades sommaren till höst. De gula och bruna träden som i högsommarvärmen bara känts som vissna och uttorkade ger ett helt annat intryck i den kalla höstluften. De liksom sjunger att nu är nästa årstid här, det är höst, vi gör oss redo för frosten och jag sjunger med dem, nåja åtminstone inombords. Jag vill ju inte skrämma slag på vare sig rådjur eller andra vandrare i skogen.

Efter promenader i det kalla vädret passar det bra med  satsumas eller varm glögg med mandelpepparkakor. Jag njuter ju gärna av glögg med spännande smaker under hösten för att spara de klassiska till advent och jul. Likaså med pepparkakor, de hembakade är jul, Annas pepparkakor äter jag under den ljuvliga väntan på årets bästa högtid.

I ärlighetens namn blev jag ganska varm under min kvällspromenad och fick dra av mig till t-shirt men i morse önskade jag att jag hade haft vantar på mig. Jag gick nämligen en liten promenad innan jobbet i morse så ikväll är det jag som plockar fram vantarna 🙂

Ett litet hösttecken inomhus här hemma är att jag ställt undan Mailegmössens solstol och istället bäddat ner dem i deras tändsticksask. De brukar hålla mig sällskap här i min lilla blogghörna.

Vad kommer jag att bjuda på i bloggen under hösten här på min nya bloggadress? Jo, jag fortsätter i min vanliga stil eftersom det känns som jag. Jag brukar skriva ganska personligt om mina jular, nuvarande såväl som svunna jular och kanske flyttar jag hit några inlägg som repris för nytillkomna läsare. Jag gillar att pyssla, pynta och baka så en del sådana inlägg vågar jag nog utlova. Jag använder mig alltid av egna foton (såvida inget annat anges) proffsinspiration finns det gott om på nätet, hos mig hittar ni den personliga. Mina katter kommer säkert att dyka upp här på juliga foton och kanske lite julnyheter. Just julnyheter visar jag ganska sparsamt av, det blir bara mina egna favoriter eftersom det finns så många julbloggare numera som håller koll på den fronten.

Jag är redo att dra igång julbloggsäsongen 2016, hoppas att ni är redo att följa mig!

Varmt välkomna!!

mus