Äpplet faller inte långt ifrån trädet

Precis som jag har ärvt kärleken till julen från min mamma och mormor så har även mina barn ärvt denna kärlek till julen. Det är väl delvis därför som det kan vara svårt att få till pepparkaksbak och lussekattsbak tidsmässigt numera för alla fyra barnen vill gärna vara med och det tycker jag är fantastiskt roligt. Vi samlas i köket, sätter på julmusiken och bakar tillsammans medan vi pratar om gångna jular. Både från när jag var liten men även från när barnen var små och jag får höra vad de minns och har uppskattat genom åren. Ibland har vi haft gästande tonåringar som bakat med oss och alla har tyckt att vi har jättemysiga jultraditioner hemma hos oss. Likaså är lillejulafton med sin uppesittarkväll helig för oss, alla har sina favoriter som de vill baka till julafton.  Själv brukar jag vara klar med mina måsten, jag bara njuter av att ha familjen samlad i köket och servar så gott det går. Det brukar rullas mozartkulor, friteras struvor och klenäter, göras brända mandlar mm. Sonen har skapat en egen tradition med att fritera mozzarellakulor mm i frityroljan när kakorna är klara. Äldsta dottern är en klippa, hon bakar på egen initiativ de traditionella kakorna så gottebordet ser ut som det brukar även om jag ibland haft fullt upp. Det blir mycket skratt och glädje, julmusik och ögon som tindrar ikapp med juleljusen. Julafton i alla ära, jag skulle inte vilja vara utan vare sig uppesittarkvällen eller Juldagen. De senaste åren har vi sett till att vara själva hemma på Juldagen som en paus i julfirandet med släkten, det är så sällan vi är hemma bara familjen så den dagen ägnas åt brädspel, julklappar, julbordsrester och julgodis och förstås en promenad. Jag blir lite nostalgisk när jag skriver detta, jag har ju haft mina julboggar/julsidor sedan 1999 och då var sonen bebis och äldsta dottern 2 år, våra yngsta var inte födda. Jag har ju faktiskt dokumenterat familjens jular under hela deras uppväxt. När jag startade Julsidan 1999 hade jag ingen egen digitalkamera så jag scannade foton och det kändes som höjden av lyx då jag en helg fick låna en digitalkamera och fotograferade allt vårt pynt istället för att vänta på framkallning och scanning. Det känns fantastiskt att jag fortfarande har följare som tycker om att läsa om mitt julpladder ❤
Viktigare än de dyraste julklappar är ju gemenskapen och glädjen i juletid.

Idag har jag plockat lite lönnlöv, jag skulle ha plockat kastanjer igår men regnet öste ner så jag nöjde mig med att mata änderna som bor nära kastanjeträden. Kastanjerna får jag plocka en annan kväll. Min bricka sprakar nu av höstfärger och allra mysigast är den förstås när jag tänder ljuset på kvällen. Mina brickor har sett lite olika ut genom åren och ett år hade jag flera mindre ljus, yngsta dottern som då var två år trodde att det var  en tårta när jag tände ljusen på morgonen och hon blev så besviken när hon inte fick någon tårta till frukost utan bara sin vanliga mat.
1003

Annonser

3 thoughts on “Äpplet faller inte långt ifrån trädet

  1. Åh vad underbart det låter med alla barnen och era traditioner; förstår att det är något du värdesätter otroligt mycket!!! Härligt att ni dessutom kan sprida lite extra julglädje till en kompis eller två:)
    Min systerdotter visar tecken på att bli en julälskare så jag håller tummarna; alltid mysigt när man kan dela glädjen med julen med andra omkring en.

    Gilla

  2. Vilken underbar och målande beskrivning av era jular, dina barn kommer garanterat att ta med sig det när de får egna familjer. Kan bara önska att jag också hade börjat skriva om mina jular redan när barnen var små, vilken underbar minnesbank 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s