Lite vemodigt och spännande

Jag har ju berättat tidigare om hur mycket paketkalendern betydde för mig när jag var barn och att jag redan som barn planerade för framtida kalendrar när jag själv skulle bli  mamma. 1999 gjorde jag första paketkalendern till vår äldsta dotter och året efter till båda våra äldsta barn. Sedan dess har jag gjort paketkalendrar till barnen, när det var som mest var det 96 små paket att slå in. De senaste åren har bara våra två yngsta barn fått paket varje dag och de äldsta bara på söndagar och Lucia. Jag har hela tiden haft som målsättning att det inte ska vara en massa onödigt krafs utan bra saker. Jag har älskat att planera och slå in deras små adventspresenter men trots detta har jag i år bestämt mig för att det inte blir någon hemmagjort paketkalender. Våra yngsta döttrar ska istället få varsin schleichkalender med hästar eftersom de leker mycket med dessa. De har byggt upp ett helt landskap med stall,  hagar, paddock, sina dockhus mm. Det känns lite vemodigt att jag inte ska göra egna paket i år, samtidigt känns det ändå rätt så det är blandade känslor. Jag skulle mycket väl kunna hitta på bra saker till egna kalendrar men beslutet känns ändå rätt i år. Kanske kommer yngsta barnen att få adventspaket. Får se hur det blir nästa år. Till viss del handlar det väl om att jag hittar på fler och fler saker till jul varje år och det går inte att bara lägga till, då räcker inte tiden. Det ska vara glädje i det jag gör och jag kände nog inte den där äkta glädjen för paketkalendrar i år. Ett år hoppade jag över att göra hemmagjorda julkort året därpå hade jag skaparglädje igen. Jag tror att det är viktigt att känna efter vad man helst vill göra och prioritera orken till det. Hittar man på nytt hela tiden måste man någon gång plocka bort gamla traditioner. Julförberedelserna ska vara lustfylla, inte kravfyllda. Jag kommer dock att göra varsin godiskalender till alla fyra barnen + maken. Efter hand som jag plockat bort presenter från de stora barnens kalendrar har jag bytt ut dem mot en godisbit. Godisar som vi bara köper till jul så det blir lite speciellt ändå. Maken har fått godiskalender nästan lite länge som barnen fått paketkalendrar, han beklagade sig ett år över att han aldrig fått någon kalender inte ens som barn så sedan dess har jag gjort godiskalendrar till honom.

I år blir det faktiskt min tur att få öppna en kalender igen, jo, jag har faktiskt köpt en adventskalender till mig själv, det trodde jag nog inte skulle hända! Jag har inte tyckt att någon kalender tidigare varit värd sitt pris, jag har inte velat ha små testsaker utan hellre köpt de produkter jag faktiskt använder. Men så hittade jag en scrapkalender. Det liksom nästan stod Marie på den. Det är en kalender med 25 små dies och jag känner mig så förväntansfull inför att öppna luckorna! Spännande!
k

Annonser

2 thoughts on “Lite vemodigt och spännande

  1. Vad härligt att du har hittat en kalender till dig själv! Jag skulle VÄLDIGT gärna ha Yankee Candles adventskalender, men det finns inga pengar till något sådant…
    Jag förstår precis vad du menar med att man hittar mer och mer saker man vill göra varje jul…jag måste också lära mig att sortera bland vad jag ska göra och vad jag ska ta bort…men inte är det lätt inte. Man vill ju liksom göra ALLT som är julmysigt!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s